För femton år sedan spelade vävnadsproverna, som togs på lungcancerpatienter, inte så stor roll. Idag görs gensekvensering på proverna för att selektera vilka patienter som kan tänkas svara på vilken behandling. Gentesterna sker på såväl på regionala sjukhus som på universitetssjukhus. En av föregångarna är Gävle sjukhus.
– En bred gentestning av lungcancerpatienter har varit meningsfullt i flera år nu. Den utvecklade diagnostiken innebär att vi oftare kan ge en verklig precisionsbehandling och bromsa tumören en längre tid och med färre biverkningar än vid traditionell cellgiftsbehandling, säger överläkare Johan Isaksson vid Gävle sjukhus.
I Gävle infördes tidigt bred gentestning, andra följer nu efter.
– Jag tror att vi uppmuntrat andra sjukhus i samma storlek att göra likadant. Dalarna har också börjat. Gentestningen är inte någonting bara för universitetssjukhusen utan även för regionala sjukhus, säger Johan Isaksson.
Snabb utveckling
När Johan Isaksson för 15 år sedan började arbeta på Gävle sjukhus kategoriserades patienterna utifrån två typer av lungcancer; småcellig eller icke småcellig lungcancer. När det rörde sig om spridd sjukdom fanns det då i princip bara en typ av behandling för respektive grupp. Idag sker gentest och den informationen används för att se om en viss behandling är lämplig för individen.
– Hos 50 procent av patienterna hittar vi mutationer och en tredjedel av de mutationerna är behandlingsbara, säger Johan Isaksson, som idag både forskar och arbetar kliniskt.
I grova drag har behandlingen av spridd lungcancer gått från att innebära oselektiv cellgiftsbehandling till att det nu, utöver cellgifter och strålbehandling, finns möjlighet till målinriktade läkemedel utifrån den genmutation som lungcancern drivs av. För patienterna innebär det ofta en skonsammare behandling och ett bättre behandlingsresultat.
– Det händer så mycket nytt inom området hela tiden. Det blir mer komplext för varje månad som går. Nu har vi dussintals behandlingsalternativ. Och slutar en medicin att fungera, vilket de ofta gör efter ett tag, så är chansen stor att det kommer en ny. Patienterna går ofta från en tablettbehandling till en annan, säger han.
Med ett bredare behandlingsutbud så har också diagnostiken blivit allt viktigare.
– Visst tog vi vävnadsprover för 15 år sedan men de spelade ingen större roll, egentligen. Vi hade inga biomarkörer och valet av behandling styrdes mer av andra faktorer. Behandlingseffekten var ofta inte särskilt bra, och de flesta patienter med spridd sjukdom var döda inom ett år. Andelen som lever flera år med sin sjukdom har ökat betydligt, säger Johan Isaksson.
Bättre samordning
Genanalyserna är dock komplicerade och tar tid, vilket förlänger tiden fram till allra första behandling. Det kan ta närmare en månad innan alla analyser är klara och en bedömning kan göras.
– Där har vi en utmaning med samordningen mellan laboratorierna i Gävle och Uppsala, där väntetiderna kan bli onödigt långa. Men det försämrar sällan behandlingsresultatet, även om det kan innebära psykiskt lidande för patienterna. Fördelen med gensekvenseringen är att vi vet vilken behandling som kommer att vara effektiv, säger Johan Isaksson.
Vinst även senare
Fördelen med att ta vävnadsprover och direkt göra genanalys på alla lungcancerpatienter ses inte bara vid de initiala behandlingsvalen utan också framöver. När det senare finns behov av att överväga ett annat behandlingsalternativ så finns redan resultaten. Ytterligare provtagning eller testning behöver inte göras och beslutet går därmed snabbare.
– När nya behandlingar kommer så vet vi ofta redan, tack vara analysen, om dessa har en chans att fungera för patienten. Det har hänt ett par gånger att vi haft kandidater för nya behandlingar klara direkt när läkemedlen godkänts i Sverige, säger Johan Isaksson.
Sjukdomen yttrar sig olika
Johan berättar att Gävle sjukhus analyserar arton gener vilket är betydligt fler än vad som idag är rutin i svensk sjukvård.
– Den utvidgade analysen innebär att vi hittar 25 procent fler undergrupper med olika genvarianter. Om vi bara kör de vanliga testerna så missar vi en handfull patienter skulle kunna få behandling. I Gävle innebär det att vi hittar ytterligare tre till fyra patienter per år som kan få en precisionsbehandling.
Gävle sjukhus ligger alltså, trots sin ringa storlek, i framkant.
– Vi på Gävle sjukhus ligger nog några år före andra jämförbara sjukhus i den här frågan och vi är i jämnhöjd med de stora universitetssjukhusen när det gäller diagnostiken. Vi har vanan inne med gentestning sedan 2015, något som nu tar större plats i det nationella vårdprogrammet, säger Johan Isaksson.
Att just Gävle sjukhus ligger i framkant beror på medverkan i ett forskningsprojekt inom ramen för projektet U-CAN. Projektet styrs från Uppsala och Umeå och innebär att sjukhusen delar rutiner för provtagning, gör rutinmässig gensekvensering och har gemensam samtyckesregistrering och biobankslagring. Syftet är att utveckla och utvärdera nya diagnostiska metoder och behandlingar vid cancer.
Med forskning som avstamp
Att sjukhuset från början kunde satsa på det som ännu inte är standardundersökningar överallt, beror på att det utöver forskningsbidraget fick bidrag från Gävle Cancerfond. Och att det fanns intresserade och pålästa läkare på kliniken. Johan Isaksson tonar dock ned sin egen betydelse.
– Jag tillhör fotfolket som levererar underlag och patienter till andra forskningsprojekt. Jag är ingen stor forskare men jag tror inte att det är helt omöjligt att vi kan göra livet väldigt mycket längre för lungcancerpatienterna. Jag hoppas att det blir en kronisk sjukdom i framtiden.
Fakta om lungcancer [1]:
- Lungcancer är den sjätte vanligaste cancerformen i Sverige men den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken.
- Sjukdomen har minskat bland män sedan 1980-talet men har samtidigt ökat stort bland kvinnor.
- År 2016 insjuknade 1 817 män och 2 051 kvinnor i Sverige i lungcancer.
- Genomsnittsåldern vid diagnos är 71 år.
- I nio fall av tio är tobaksrökning orsaken till lungcancer.
- Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Förklaringen är att de flesta som får diagnosen lungcancer har långt gången sjukdom, är äldre och även har andra sjukdomar som är relaterade till rökning. Dock har 5-årsöverlevnaden ökat mycket de senaste åren och är nu 17 procent bland män, och 24 procent bland kvinnor.
Källa:
1. Socialstyrelsen. Cancer i siffror 2018. https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20976/2018-6-10.pdf
