Rätt behandling till rätt patient med behandlingsvägledande tester

Behandlingsvägledande tester är en typ av medicinskt test eller analys som är specifikt utformade för att identifiera biomarkörer eller molekylära egenskaper hos patienter och hjälper till att avgöra om en viss terapeutisk behandling är effektiv eller säker för dem. Dessa tester används tillsammans med specifika terapier, såsom riktade läkemedel eller biologiska läkemedel. Inom patologin händer mycket just nu och stora framsteg sker just inom denna typ av tester – men det händer också mycket inom digital patologi och AI, vilket skapar synergier. Vi har pratat med Eugenia Colon, överläkare på Unilabs om detta spännande område.

Vilka projekt driver du på Unilabs?

Jag arbetar framförallt med implementering av digital patologi och algoritmer som vi använder för analys av biomarkörer inom bröstpatologin.

Är detta något ni arbetar med även inom Svensk förening för patologi (SvFP)?

Ja, som ordförande är min roll att leda patologerna i arbetet med att utveckla diagnostiken så att den stöttar de kliniska behoven. Digital patologi och AI är ett av mina huvudintressen, men också att förbättra eller utveckla hur patologer kommunicerar med kollegorna i angränsande specialistområden. Vi arbetar även mycket med att utbilda och stötta unga läkarkollegor. Med bättre metoder kan vi ge ett bättre underlag som ligger till grund för beslut om behandling vilket gynnar alla; patologerna, onkologerna, kirurgerna, radiologerna – och inte minst, i slutändan patienterna. Genom digital patologi och AI uppnår vi en betydligt högre grad av precision i våra diagnostiska bedömningar. Genom att använda AI-stöd vid kvantifiering av biomarkörer får vi en mer noggrann och tillförlitlig grund för att fatta beslut om lämplig onkologisk behandling. Dessutom möjliggör digital patologi förenklade bedömningar av andra kritiska parametrar, såsom utvärdering av excisionsmarginaler. Det ger kirurger viktig information om eventuellt behov av ytterligare kirurgiska åtgärder. Jag jämför ofta patologer med detektiver - varje ny biomarkör och framsteg inom AI och digital patologi representerar verktyg som förbättrar vårt detektivarbete och i slutändan gynnar utvecklingen av precisionsmedicin.

Hur ser du på utvecklingen när det gäller behandlings vägledande tester?

Behandlingsvägledande tester spelar en avgörande roll inom området precisionsmedicin eftersom beslut kring behandling kan skräddarsys efter de individuella förutsättningarna hos varje patient. Det finns tekniker som har hjälpt oss i många år - som till exempel immunhistokemi. Även om det är en bra metod så kan det vara utmanande att till exempel i heterogena vävnader göra kvantitativa bedömningar av en biomarkör. Därför välkomnar vi nya metoder som kan ge oss ett stöd i svåra bedömningar och även hjälpa oss att uttolka information som inte går att avläsa visuellt. Det gäller till exempel genetiska avvikelser, molekylära analyser samt analyser av olika gener som har en bättre korrelation med proliferation än Ki-67. Samarbete mellan alla som arbetar inom det här området är viktiga kuggar i maskineriet; läkemedelsföretag, diagnostikföretag som utvecklar tester, företag som arbetar med innovationer inom AI.

Hur påverkas ert arbete som patologer när det kommer nya behandlingsvägledande tester?

Vi som patologer arbetar efter kriterier när vi diagnostiserar, men dessa förändras hela tiden. Inom bröstcancer, som är en väldigt heterogen sjukdom, så har vi de senaste åren börjat förstå spektrumet bättre. För att definiera de olika subtyperna använder vi olika kriterier och för att kunna bestämma dessa behövs flera olika metoder. Traditionellt har vi länge använt de fyra standardmarkörerna i vår diagnostik (ER, PR, Ki67 och HER2) men på senare tid är även PIK3CA och PD-L1 implementerade.

Påverkar även nya behandlingar ert sätt att arbeta?

Ja, absolut, för det är de nya behandlingarna som gör att vi måste rapportera fler variabler i våra utlåtanden , de blir mer och mer komplexa. Men onkologerna behöver all information för att förstå hur aggressiv tumören är och vilken behandling som är bäst lämpad. Vi arbetar med ett brett utbud av analyser och vi kan inte längre bedöma alla biomarkörer på samma sätt. Beroende på typ av tumör, hur många behandlingar patienten tidigare fått och vilka behandlingar man överväger, så behöver man välja rätt test och kanske mäta och rapportera enligt olika cut-offs. Ett bröstutlåtande är väldigt komplext idag och framöver kommer det bara att öka med ännu fler variabler som måste rapporteras. Alla dessa variabler är kondenserade från vad vi som patologer har observerat, mätt och räknat.

Hur ser det ut med implementering av nya biomarkörer, behandlingsvägledande tester, finns det utmaningar i att få till snabb implementering över hela landet?

Ja, det finns begränsningar, framförallt när det gäller budget. Nya typer av avancerade terapier ställer stora krav på hälso- och sjukvården både när det gäller implementering av behandling och av ny avancerad diagnostik. Det är viktigt att nya tester introduceras på rätt sätt. Det är också viktigt att forskning och klinisk validering ligger till grund för beslut om vilket test som ska användas, och att de är godkända enligt IVDR. Det skapar sedan incitament för att utöka budgeten. Alla laboratorier analyserar i dagsläget inte biomarkörer på alla bröstcancerprover från en patient och ibland väljer man om biomarkörer ska analyseras beroende på tumörens storlek. Det finns dock många regioner som alltid analyserar biomarkörer, både på biopsi och operationspreparat.

Är det framförallt ekonomiska skillnader som gör att det inte ser likadant ut i hela landet?

Ja, kunskapen finns tillgänglig och alla kan ta del av den. Det är viktigt att alla patienter med bröstcancer i Sverige har tillgång till samma typ av behandling. KVAST-grupperna tar fram riktlinjer för vilka biomarkörer som är viktiga i olika delar av processen. Det är också viktigt att man använder kvalitetssäkrade tester.

Har ni på SvFP någon ytterligare roll när det gäller implementering av nya tester?

Varje KVAST -grupp har till uppgift att författa riktlinjer och vi genomför också utbildningar för ST-läkare och specialister. Det är viktigt att nya riktlinjer etableras och det måste göras på ett säkert sätt och att rätt information finns tillgänglig så att alla patologer har förståelsen för vad som krävs. Och det är det som kanske kan ta lite mer tid.

Vad ser du för trender inom fem år?

Jag tror att alla patologer inom fem år kommer att jobba med digital patologi och att vi kommer att se en ökad integrering med andra system från radiologin, andra labdata, inklusive molekylära analyser och klinisk patientjournal. Vi kommer att se AI-lösningar som möjliggör till exempel en bättre riskklassificering för både invasiva- och cancer in situ- tumörer och fler kommer att använda de kvantitativa AI-verktygen för kvantifiering av immunhistokemiska markörer. Ju mer information vi kan integrera desto högre specificitet kan vi nå. Men det allra viktigaste är de nya behandlingarna som också kommer att bli tillgängliga framöver.