Slussfors virtuella hälsorum löser vårdbehoven i glesbygden

Möt ”glesbygdsgubben” som blev sur och övertygade landstingsledningen i Västerbotten att länets sjukstugor kunde utvecklas till en lösning på glesbygdsproblemen inom primärvården. Följden blev ett virtuellt hälsorum i Slussfors, en modell för att ta hand om den ökande åldrande befolkningen, men också för att stärka patientens delaktighet och självständighet.

Slussfors ligger mellan Storuman och Tärnaby. Om Tärnaby kunde få fram flera skidåkare i världsklass, varför skulle inte Slussfors också kunna placera sig på världskartan?

– Jag är en envis glesbygdsgubbe som för snart 60 år sedan föddes i Stensele sjukstuga. Jag har bott och arbetat i Storuman i 25 år. Vi har den bäst utvecklade primärvården i Sverige och kanske i Europa, säger distriktsläkare Peter Berggren.

Nu är han verksamhetschef för Glesbygdsmedicinskt centrum, och är inte alls sur längre. Han pekar på att Slussfors demografiskt ligger 20 år före Europa, eftersom medelåldern på invånarna redan är hög. Så kommer det att bli även i övriga Europa snart. Peter Berggren anser även att Västerbottens andra förutsättningar är de bästa för virtuella hälsorum:

– 95 procent av befolkningen har högkvalitativt bredband, fler än stadsdelen Södermalm i Stockholm. Dessutom tror människor här att vården vill dem väl. Därför är det lätt att få dem att ställa upp, säger Peter Berggren, som startade sitt första telemedicinska projekt, och en forskningsenhet för glesbygdsmedicin, för 14 år sedan.

Smart diagnostisk teknik 

I dag träffar han många av sina patienter via en videolänk från hälsorummet i Slussfors. Med hjälp av avancerad undersöknings- och diagnostikutrustning får han blixtsnabbt svar på prover och undersökningar. Informationen överförs digitalt till honom i Storuman och även till patientens journal.

Det virtuella hälsorummet är inrymt i en gammal skola i Slussfors där även hemtjänsten huserar. Själva hälsorummet är oftast obemannat men vid behov kan hemtjänstpersonalen hjälpa den som är teknikovan.

– Snittåldern på våra patienter är väl omkring 80 år men de är förhållandevis teknikvana. Många har till exempel Skypat med sina barnbarn. Vi hade en 83-årig dam som känt sig hängig en tid. Genom att själv ta blodsockerprov i hälsorummet diagnosticerade hon sig själv med typ 2 diabetes. Det hade nog tagit ytterligare ett halvår till diagnos annars, säger Peter Berggren

I det virtuella hälsorummet finns också, förutom blodprovstagning, möjlighet att mäta blodtryck och lyssna på hjärtat. Via videolänk kan läkaren också zooma in och titta på sårskador för att  bedöma om de behöver sys, titta på utslag eller se hur det ser ut i patientens hals och öron.

Akutsjukvård är en stor del av glesbygdsmedicin så att direkt kunna anlita en specialistläkare på distans är guld värt. Patienterna får själva välja om de vill åka in till Storuman eller gå till hälsorummet. Båda besöken kostar patienten lika mycket.

– De flesta väljer att slippa åka iväg. I snitt sparar vi in tio mil per patient. Det virtuella mötet blir inte opersonligt. Vi har ju redan en relation med patienten, så det blir en mix av analog och digital vård, säger Peter Berggren. 

Social träffpunkt 

Är ingen läkartid bokad så kan patienterna logga in med hjälp av sitt ID-kort. Patienter som står på blodförtunnande medicin är ofta proffs på att testa sig själva. Visserligen kan en del  kolla sitt koagulationsvärde hemma men vissa  gör det hellre i hälsorummet. Och några går dit bara för en pratstund och en kopp kaffe.

Hälsorummet har blivit en social träffpunkt och ska nu döpas om till samhällsrum. Socialtjänsten och företagshälsovården ligger i startgroparna för att etablera sig i samma lokaler.

Åtta hälsorum till
Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman har nu fått ett EU-bidrag på 14,3 miljoner för att starta ytterligare sju virtuella hälsorum i Västerbotten; i Dorotea, Åsele, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Malå och Norsjö plus ett i Arjeplog i Norrbotten.

– Vi håller på att utbilda hemtjänstpersonal och räknar med att vara igång i mars-april 2019. Personalens nya kunskaper kommer även att vara väldigt användbara när de arbetar i hemmen. I framtiden tror jag att man kommer att kunna göra allt mer hemifrån.

Blivit billigare
Med fler hälso-/samhällsrum, och därmed ett större underlag, kommer också Peter Berggrens forskningsenhet att kunna utvärdera verksamheten med större precision.

– Jag gissar att diagnostikutrustningen kommer att betala sig rätt snabbt. Trenden är att det blir lättare och lättare och billigare och billigare att hitta bra tekniklösningar.

Tack vare några av de nya hälsorummen kommer patienterna att spara in 20-25 mil i resväg. Reseersättning till patienterna är en tung utgiftspost för landstinget så där sparas pengar in och miljöbelastningen blir också lägre.

– Men patienterna är de stora vinnarna, säger Peter Berggren.

Populär egenvård
På önskelistan står att de olika datoriserade programmen ska kunna samordnas framöver så att patienten bara behöver logga in i ett system.

– Tekniken är fortfarande lite tjorvig för sällananvändaren. Men lärdomen är att patienterna tycker väldigt bra om att sköta sig själva.

I framtiden hoppas Peter Berggren också att patienterna ska kunna hantera systemet helt på egen hand och använda sig av ett automatiserat beslutsstöd.

– Då får vi mer tid för de som redan är verkligt sjuka. Annars kommer vi inte att klara av den allt äldre och multisjuka befolkningen.

Smart rekrytering
Det är som bekant svårt att rekrytera bra läkare till glesbygden men även där har Peter Berggren varit uppfinningsrik och startat en utbildning för distriktsläkare i Hemavan. Den är svår att komma in på och därmed attraktiv. Läkarna får lära sig om vård i glesbygden, något som kompletterar det storstadsperspektiv som grundutbildningen har.

Utbildningen har varit en bra rekryteringsgrund. Ett sätt att få läkarna att se charmen med glesbygden.

– Men man måste ju inte bosätta sig här. Vi har till och med en läkare som bor i Lund, kommer till Storuman ibland och även jobbar i Indien. Han kan lätt koppla upp sig från alla ställena. Det är coolt.

Väcker intresse
Studiebesöken utifrån har varit många och lett till forskningssamarbeten och studentutbyten med Australien, Kenya, Kanada, Indonesien och Indien. Den svenska modellen ger inspiration.

- Indierna funderar på att ha en riksha med utrustning och köra ut med till folk på landsbygden, säger Peter Berggren.