I Skövde pågår ett projekt med att utveckla paneler med flera biomarkörer och inkludera dessa i ett digitalt klinisk beslutstöd - för att möjliggöra en tidigare diagnostik vid sepsis. Målet är snabbare insatt behandling och färre komplikationer för drabbade patienter.
– Vi utvecklar ett beslutsstöd för läkare så att de både tidigare och mer tillförlitligt ska kunna avgöra om personen har sepsis eller inte, säger Sanja Jurcevic, biträdande lektor i systembiologi, Institutionen för biovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Fördelen med snabbare och säkrare diagnos är, enligt Sanja Jurcevic, att vården tidigare kan identifiera de patienter som har bakteriellt orsakad sepsis och är i behov av antibiotika. Därmed går det också att undvika behandling med antibiotika om det inte är sepsis.
– Idag inleds behandling alltid med bredspektrumantibiotika vid misstänkt sepsis, för säkerhets skull. Eftersom vi måste minska vår antibiotikaanvändning, för att inte driva på resistensutvecklingen, kan vår forskning bidra till att bara behandla de som verkligen har sepsis, säger Sanja Jurcevic.
Bättre beslutsstöd
Sepsisforskningen vid Högskolan i Skövde drivs i nära samarbete med bland annat Skaraborgs sjukhus och det kliniska labbet på sjukhuset [1]. Första studien som ligger till grund för projektet gjordes år 2011 på just Skaraborgs sjukhus.
– Då samlade vi in prover och kliniska data från patienter med misstänkt sepsis.
Tanken är att beslutsstödet ska finnas tillgängligt i journalsystemet, att det läser av informationen i journalsystemet och tydligt flaggar upp för läkaren att det rör sig om en misstänkt bakteriell sepsis.
– Vi har inkluderat läkare och labbpersonal i våra studier och de vittnar om mycket information som de måste ta in, genom att leta på olika ställen och scrolla mellan olika flikar i sina datasystem. Förhoppningsvis gör vårt beslutsstöd att det blir enklare och tydligare, säger Sanja Jurcevic.
Sanja Jurcevic fortsätter:
– Vår vision är att vi tar fram en multimarkörpanel som mäter nivåerna av olika biomarkörer hos patienten och att datan analyseras av en klassificeringsmodell, något som vi nu håller på att utveckla.
Tiden för diagnos avgörande
Dagens diagnostik baseras bland annat på de symtom som patienten presenterar, såsom feber, skakfrossa, illamående, kräkningar, muskelsvaghet, påverkad andning och medvetande samt laboratorieprover. Ju fler symptom desto större är risken att det är sepsis [2]. I standardutredningen av patienten ingår också blododling - för att analysera vilka bakterier som finns i patientens blod, och om de är resistenta mot vissa antibiotika. Odlingen kan komma att ta ett par dagar.
– Problemet är att en svårt sjuk patient kan dö inom tre till fyra timmar om inte rätt antibiotika sätts in, säger Sanja Jurcevic.
Beslutsstödet ska ge snabbare insatt behandling, men blododling måste fortfarande göras. I ett annat pågående EU-projekt försöker sepsisforskarna vid Högskolan i Skövde dock utveckla nya metoder for att hitta bakterier i blodet.
Ett globalt hälsoproblem
I hela världen är det årligen runt 27 miljoner människor som drabbas av sepsis [3]. I Sverige drabbas runt 40 000 personer varje år. Av dessa dör 8 000 personer, eller 20 procent [4]. Men av de 80 procent som överlever dör en tredjedel av följdkomplikationer, såsom infektioner och organsvikt i lungor, hjärta och njurar.
– Vi ser också en ökad risk att utveckla depression efter sepsis. Om vi kan ställa tidigare och mer tillförlitlig diagnos, minskar vi risken för dessa komplikationer, säger Sanja Jurcevic.
Förhoppningen är också att den nya diagnosmetoden kan innebära kostnadsbesparingar för samhället, genom kortare vistelse på sjukhus, mindre antibiotikaanvändning och mindre risk för följdsjukdomar.
− Inom EU kostar det 23-40 000 euro per person att behandla svår sepsis. Tidigare diagnos borde rimligen bidra till en lägre total kostnad., säger Sanja Jurcevic [5, 6, 7].
Sepsisforskarna vid Högskolan i Skövde håller på att utveckla en prototyp av beslutsstödet som beräknas vara klar om cirka fem år.
– Då ska vi validera det ytterligare och förhoppningsvis kan det göras tillgängligt ytterligare några år senare.
Referenser
1. Högskolan i Skövde. Utveckling av diagnossystem för sepsis. https://www.his.se/Forskning/Systembiologi/Infektionsbiologi/Utveckling-av-diagnossystem-for-sepsis/
2. 1177. Sepsis – blodförgiftning. Senast reviderad 2017-09-08. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/infektioner/feber/sepsis---blodforgiftning/
3. Singer M, Deutschman CS, Seymour CW, et al. The Third International Consensus. Definitions for Sepsis and Septic Shock (Sepsis-3). JAMA. 2016;315(8):801–810. doi:10.1001/jama.2016.0287 – kolla gärna deras infographics https://www.worldsepsisday.org/toolkits/