Emilia Andersson, specialist i patologi med en doktorsexamen i tumörimmunologi och verksam på Roche Diagnostics, delar sina spaningar för onkologirelaterad diagnostik.
Vem är du? Berätta kort om dig själv.
Min roll inom Roche är Medical lead för onkologi för Roche Diagnostic inom bland annat Europa. Jag är patolog med fokus på onkologi. Jag har ett stort intresse för främst precisionsdiagnostik och kvalitet. Oavsett vilken professionell roll jag har haft så är det främst patientens rätt till kvalitativ diagnostik och vård som driver mig.
Du är ju även ordförande i Svensk förening för patologi, vad är viktigast i din roll där?
Jag har suttit i Svensk förening för patologi sedan 2017 och hade egentligen tänkt avgå snart, men blev tillfrågad om att ta över som ordförande förra året. Det är en liten förening, men vi har stor inverkan på hur patologibaserad diagnostik utförs i Sverige. Jag ser min främsta roll i föreningen som talesperson för patientens rätt till kvalitativ och jämlik diagnostik och vård, precis som i mina andra roller. Föreningens medlemmar är aktiva i KVAST-grupper och är med och skriver nationella vårdprogram, de jobbar även med Equalis och kontinuerlig kvalitetsuppföljning. Vi lider dock av att patologin är ekonomiskt pressad och underbemannad idag. Få patologer har tid eller medel att delta i vidareutbildning. Därför försöker vi även öppna upp föreningen för fler samarbeten för att öka tillgången till kontinuerlig utbildning för patologer.
Vad är den viktigaste frågan för patologer idag med avseende på onkologisk diagnostik?
Vi ser redan nu att de flesta kliniska studier är baserade på biomarkörer, under de senaste åtta åren har ca 25% av alla nya FDA-godkända läkemedel inkluderat behov av biomarköranalys. För att uppfylla målbilden av precisionsmedicin så måste vi bli bättre på att diagnostisera och subgruppera våra patienter. Det betyder att patologin kommer att behöva fortsätta förändras och inkludera fler prediktiva och prognostiska markörer baserat på digitala AI algoritmer, molekylära analyser eller immunhistokemiska analyser. Kraven på patologerna kommer att öka och ytterligare driva behovet av subspecialisering och tillgång till fler specialiserade analyser.
Vad är den viktigaste frågan för ett patologilaboratorium idag med avseende på att kunna möta behoven från klinikerna och patienterna för HER2 diagnostik?
HER2 är ju en väletablerad markör som nu genomgår en stor förändring. Vi rör oss från ett binärt system med flera validerade antikroppstest till ett ternärt system där endast Roche HER2 4B5 än så länge är kliniskt validerad för att kunna identifiera HER2 low patienter som fyller kriterierna för behandling med Trastuzumab-Deruxtecan.
Laboratorier, kliniker och patienter behöver bli mer medvetna om vikten av att använda kliniskt validerade tester för att säkra optimal behandling. Det är lätt att man som laboratorieansvarig bara tittar på sina lokala kostnader för avdelningen, men när vi går mot mer precisionsmedicin så kommer vi behöva titta mer på patientcentrerad kostnadsfördelning och förstå att rätt test i slutänden sparar pengar. Vad vi hittills sett i concordance studier är att de olika IHC-testerna för HER2 inte överensstämmer så bra i de lägre nivåerna och man riskerar då en hög andel felbehandlade patienter om man använder ett icke kliniskt validerat test.
För laboratorierna innebär det att de måste säkerställa att de använder rätt test för rätt indikation samt att de har full kontroll på sin process och kvalitet.
Vad är dina förväntningar på Nordic Oncology Forum?
Jag tycker det är spännande att mötet inkluderar både patologer och onkologer. Traditionellt sett så brukar vi ha separata möten. Jag hoppas att det här mötet ska skapa nya interaktionsytor mellan båda professionerna.
Är det någon särskild föreläsning du ser extra fram emot?
Aniko Kovacs kommer att prata om HER2 low, det är ju det stora som händer i år så jag ser mycket fram emot att få höra hur svenska patologer kommer inkorporera den här nya diagnostiska kategorin i rutindiagnostik.
På mötet kommer du sitta med i panelen under Roche workshop med titeln "Analysis and assessment of HER2 – challenges and opportunities" varför ska man skynda sig att registrera sig till den?
HER2 low är ju den stora nyheten inom onkologi från förra året! Vi har nu möjlighet att erbjuda bröstcancerpatienter en effektiv behandling även om de har låg HER2 amplifiering. Det är helt banbrytande. Men, det kommer ställa stora krav på patologerna. HER2 immunhistokemisk analys har en hel del begränsningar både när det gäller själva metoden och när det gäller bedömningen. Om patologlaboratorierna inte erbjuder kvalitativ analys av HER2 low så kommer det få konsekvenser för både enskilda patienter men även för hälsoekonomin i stort.