CoaguChek är ett litet bärbart instrument som används för kontroll av PK(INR)-värde vid behandling med blodförtunnande läkemedel såsom Waran (warfarin). Med CoaguChek går det att själv mäta blodets koagulationsförmåga hemma, i skolan, på jobbet eller på semestern. Mätaren är lätt att använda och enkel att bära med sig.
För exempelvis barn som har hjärtproblem, och behandlas med Waran (warfarin), kan självtestning vara av stort värde. Barnen och deras familjer kan bli mer delaktiga i behandlingen och dessutom slippa åka till vårdcentralen för provtagning.
CoaguChek INRange är den senaste versionen av patientmätaren CoaguChek. Mätaren har en tydlig färgskärm och ger en grafisk översikt av tidigare mätresultat som enkelt kan överföras till en dator.
Om blodets koagulationsförmåga och varför det är viktigt att testa
Många patienter i Sverige behandlas med blodproppsförebyggande läkemedel som påverkar vitamin K:s funktion vid levring av blodet (AVK-läkemedel). Dessa läkemedel minskar blodets benägenhet att koagulera och används för att förebygga blodproppar. Det mest använda AVK-läkemedlet i Sverige idag är Waran (warfarin).1
Eftersom alla reagerar olika på dessa läkemedel - och många faktorer kan påverka behandlingens effekt (till exempel kost och andra läkemedel) - är regelbunden mätning av läkemedlens effekt nödvändig. Behandlingseffekten mäts med ett mått som kallas Protrombinkomplex (PK) och som uttrycks med enheten International Normalized Ratio (INR), mätvärdet brukar därför förkortas PK(INR). Värdet PK(INR) mäts genom ett blodprov. Resultatet används för att se om dosen av AVK-läkemedel ligger rätt eller om den behöver ändras.
Om PK(INR)-värdet är för högt finns det ökad risk för blödning och då bör dosen sänkas. När PK(INR)-värdet ligger för lågt finns det istället ökad risk för att en blodpropp bildas och då bör dosen av AVK-läkemedel höjas.
Om PK(INR) ligger inom det önskade målområdet så kallas detta att värdet ligger inom den enskilda patientens ”terapeutiska intervall”. Det terapeutiska intervallet bestäms individuellt för den enskilda patienten av ansvarig läkare eller sjuksköterska.2
