Andreas Lindholm, Maria Moreira och Ivo Filinic står framför BenchMark ULTRA PLUS i sitt nya laboratorium på klinisk patologi i Malmö.
Speciallaboratoriet för immunhistokemi (IHC) på klinisk patologi i Malmö spelar en viktig roll i Region Skåne för att säkerställa högkvalitativa och effektiva analyser inom cancerdiagnostik. Läs intervjun med Ivo Filinic, enhetschef för speciallab, Maria Moreira, biomedicinsk analytiker och teamledare för speciallab, och Andreas Lindholm, biomedicinsk analytiker med ansvar för införandet av nya antikroppar och övervakning av laboratoriets kvalitetsparametrar.
Hur många IHC-glas färgar ni per år?
- Vi utför årligen cirka 60 000 IHC-analyser, säger Ivo Filinic.
Är ni specialiserade inom några organområden och vad är ni mest stolta över på ert laboratorium ?
- Inom region Skåne fokuserar vi främst på bröst- och urologiprocesser, säger Maria Moreira.
- Jag skulle säga att vår stolthet ligger i vår effektivitet och de korta väntetider vi har. Vi har lång erfarenhet och det möjliggör för oss att ha snabba svarstider och leverera högkvalitativa resultat till läkarna, menar Andreas Lindholm.
- Vi är också stolta över de nya moderna lokalerna som vi flyttade in i för drygt ett år sedan det förbättrade verkligen vår arbetsmiljö avsevärt, lyfter Maria Moreira.
Kan ni beskriva vilka geografiska områden ni täcker?
- Vi har inte längre strikt avgränsade upptagningsområden utan samarbetar med patologilaboratorierna i hela Skåne. Genom samarbete kan vi inte bara höja vår kollektiva kompetens utan också minska väntetiderna för patienterna vilket ju är väldigt viktigt och bra, säger Ivo Filinic.
Utför ni även analyser för andra regioner?
- Absolut. Förutom vår interna verksamhet har vi en betydande fluorescensverksamhet där vi tar emot prover från hela landet. Dessutom tar vi emot bröstprover från andra orter inom regionen, och utför också eftergranskningar av patientfall för att säkerställa att korrekt diagnos ställs inför beslut om behandling, säger Ivo Filinic.
Ni är en av de första i Sverige att använda BenchMark ULTRA PLUS – Vad tycker ni om den?
- Vi har använt BenchMark ULTRA för immunhistokemiska färgningar sedan 2009 och har fem instrument. Nyligen uppgraderade vi de två äldsta till två BenchMark ULTRA PLUS. Den har mer avancerade funktioner som touch-skärmsteknologi och det hade jag gärna haft på alla instrumenten, säger Andreas Lindholm. I den nya mjukvaran är det också lättare att hantera och spåra reagens. Färgningsmässigt ser vi samma goda resultat som BenchMark ULTRA. Däremot har vi märkt en skillnad när det gäller dekontaminering - det går något fortare, säger Maria Moreira.
- För oss är kvalitet väldigt viktigt och därför värdesätter vi jämna och stabila instrument och att allting fungerar som det ska. Vi är jättenöjda med servicen som Roche levererar, den hjälper oss att upprätthålla kvalitet, säger Ivo Filinic.
Vad tycker ni om den nya mjukvaran som medföljer BenchMark ULTRA PLUS? Hur har den påverkat er arbetsprocess?
- Det tog lite tid att vänja sig vid den nya mjukvaran, men den fungerar utmärkt. Särskilt uppskattar jag möjligheten att enklare spåra reagensloter, vilket underlättar felsökning när det behövs, säger Andreas Lindholm.
- Maria Moreira betonar också fördelen i att kunna koppla alla instrument till samma dator, tidigare krävdes två separata datorer för att styra våra fem instrument - effektiviteten och arbetsflödet har förenklats avsevärt.
Ni är ju helt digitaliserade sedan några år. Vad är de stora vinsterna med det och har det påverkat ert kvalitetsarbete?
- Vi har genomfört betydande kvalitetsförbättringar i samband med övergången till digital patologi. Det har blivit lättare att granska proverna digitalt jämfört med när vi arbetade med fysiska glas. De inskannade digitala bilderna är nu tillgängliga för alla läkare i region Skåne, vilket innebär att även de som inte är lokalt baserade i Malmö har tillgång till dem, berättar Ivo Filinic, och fortsätter:
- Detta har skapat en omfattande bildbank som vi använder för kvalitetsuppföljning av våra färgningar. Vi fortsätter dock att arbeta nära läkarna för att säkerställa att färgningskvaliten är likvärdig oavsett var glasen är färgade.
Hur har digital patologi påverkat dels ert samarbete med läkare, dels patientsäkerheten?
- Samarbetet med läkarna är av central betydelse eftersom de granskar och godkänner slutresultatet av våra färgningar. Genom att läkarna numera kan granska patientfall från alla fyra laboratorierna i region Skåne blir det ännu viktigare att vi har ett bra samspel för att säkerställa att vi har en enhetlig färgningskvalitet i hela regionen. Detta är avgörande för patientsäkerheten, eftersom läkarna måste kunna lita på vad de ser i de digitala bilderna, säger Ivo Filinic.
Hur ser ni på att nya tester kommer att införas i framtiden och att det blir en ökad automatisering?
- Vi ser positivt på nya behandlingsvägledande tester i vår rutin och ser automation som en möjlighet att öka effektiviteten i vår verksamhet. För närvarande utforskar vi möjligheten att använda en snittningsrobot för att snitta framförallt kontroller. Det kan frigöra tid och resurser för ytterligare förbättringsarbete och kortare svarstider.
Hur påverkas ni av införandet av nya behandlingsvägledande tester?
- För oss är det av avgörande betydelse att delta i dialogen med kliniker och onkologer i ett tidigt skede av processen. Att vara involverade från början ger oss den nödvändiga tiden att förbereda oss, vilket är viktigt för att säkerställa att vi kan upprätthålla hög kvalitet på de tester vi utför. Särskilt när det gäller tester som förväntas utföras i stora volymer, då vi kan behöva överväga justeringar i personalplanering och instrumentering för att möta en ökad efterfrågan, säger Ivo Filinic och fortsätter:
- Detta kan också innebära en ekonomisk aspekt att ta hänsyn till. Därför är det viktigt för oss att vara delaktiga i diskussionerna från början, så att vi kan säkerställa att våra resurser och processer är väl förberedda för de krav och behov som kommer att uppstå.
Det rapporteras ofta i media att vårdbehovet inom cancerområdet förväntas öka, vilket naturligtvis innebär ett ökat behov av testning. Hur ser ni på denna utveckling?
- Vi är medvetna om den ökande belastningen inom cancerområdet och det är avgörande för oss att ha hög kompetens och tillgång till tillräckliga resurser för att möta det ökade behovet. Under de senaste decennierna har vi sett en stadig ökning av antalet prover som utförs, och vi har kontinuerligt anpassat oss för att hantera en ökad efterfrågan, säger Ivo Filinic.
- Det är viktigt att säga att ökningen inte enbart beror på en ökning av antalet cancerpatienter till följd av den åldrande befolkningen. Provmängden styrs också av riktlinjer och vårdprogram, t.ex. antalet biopsier som ska tas från en patient och frekvensen av uppföljande provtagning.